Vad är klimatsmart jordbruk?

Klimatförändringar blir en allt större utmaning för bönder i världens tropiska områden. Oförutsägbara väderförhållanden, kortare skördesäsong, torka, extrema temperaturer och högre exponering för skadedjur och sjukdomar gör att odlare behöver hitta nya klimatsmarta jordbrukstekniker för att säkra en hållbar produktion.

Världsbefolkningen spås öka till 9,8 miljarder år 2050. Småskaliga odlare producerar över 80 procent av all mat som konsumeras i utvecklingsländer, särskilt i södra Asien och områden söder om Sahara. Klimatsmart jordbruk är en förutsättning för att kunna säkra en framtida matproduktion.

Grunderna i klimatsmart jordbruk

Klimatsmart jordbruk skiljer sig inte från hållbart jordbruk utan är ett sätt att kombinera en rad olika hållbara odlingsmetoder för att tackla specifika utmaningar kopplat till klimatförändringar i vissa odlarsamhällen.

Första steget är att analysera odlingars potentiella risker. ”One size fits all”-tanken går inte hand i hand med klimatsmarta jordbruksmetoder eftersom en odling som ligger belägen i ett område med hög risk för torka behöver en helt annan handlingsplan än en odling som ligger i ett område med stor risk för översvämning. När man utför en riskanalys tas faktorer som exempelvis det lokala ekosystemet, vilken gröda som odlas och hur sårbarheten i kringliggande landskap är i beaktning. Därefter skräddarsys en plan som ska göra odlingen mer motståndskraftig mot klimatförändringar.

Klimatsmart jordbruks tre grundpelare

Klimatsmarta odlingsprogram syftar till att:

  • Öka odlingens produktivitet och på så vis odlarens försörjningsmöjligheter.
  • Öka odlingens motståndskraft mot klimatförändringarnas påverkan både i nutid, men även stärka för framtida risker.
  • Där det är möjligt, bromsa utsläppen av växthusgaser i samband med livsmedelsproduktion.

Fem vanliga insatser

Hantering av grödor: Kakao är ett bra exempel på en gröda där många faktorer spelar in för att göra kakaoträden motståndskraftiga. Beskäring är till exempel avgörande, men det måste överensstämma med de lokala klimatriskerna. I områden med stor nederbörd, bör beskäringen göras oftare för att träden ska återhämta sig snabbare. Under långa perioder av torka bör odlaren dock undvika att beskära för mycket så att inte nya grenar och stammar utsätts för för mycket solljus. Skörden och jäsningen kräver också olika metoder för olika klimatsituationer.

Te som här planterats på sluttningar på en odling i Rwanda minskar risken för erosion. Foto: Adam Gibbon

Jordhälsa: Genom att förbättra jordhälsan, ökar man chansen att förbättra produktiviteten. Hälsosamma jordar är viktiga kolsänkor som förhindrar att koldioxid släpps ut i atmosfären.  Eftersom kraftiga regn kan skölja bort bördig jord rekommenderas gröna markskydd. Att täcka marken med gröna växter kan också skapa skydd mot torka, eftersom det binder fukt i jorden. Andra exempel på klimatsmarta jordbruksmetoder som förbättrar jordens kvalitet är att bygga dräneringssystem på odlingar som utsätts för mycket regn, att lägga organiskt material/rester från grödor runt kaffebuskar och att planteringar av grödor följer kullar och konturer för att förhindra erosion.

Bekämpning av sjukdomar och skadedjur: Den globala uppvärmningen kan ge upphov till skadedjur och sjukdomar som riskerar att drastiskt minska avkastning eller till och med förstöra hela skördar. Stigande temperaturer har exempelvis gjort att roya-svampen enklare kunnat spridas i Mellanamerika och har utplånat hela kaffeodlingar. I sådana situationer kan odlare i ren desperation öka användningen av kemiska bekämpningsmedel. Men det kan få förödande långsiktiga konsekvenser och skada insekter som är gynnsamma för odlingen, förorena miljön och skada människor – faktorer som på sikt ökar kostnaden för bonden. Under vår klimatsmarta jordbruksutbildning får odlare råd om att t.ex. investera i skadedjursbekämpande växter och att plantera ”rätt” sorts ogräs som faktiskt kan bidra till att stärka jorden. I de fall kemiska bekämpningsmedel behövs användas för att säkra skördar från skadedjur som börjat sprida sig, får de kunskap om att använda exakt rätt mängd vid exakt rätt tidpunkt på året.

Skuggträd: Oavsett vad en odling har för klimatrisker, är det nästintill alltid fördelaktigt att plantera skuggträd eftersom de skyddar mot stark sol, hårda vindar och skyfall. Men det är viktigt att rätt mängd skuggträd planteras. På kakaoodlingar kan för mycket skuggträd bidra till mer fukt i odlingen, vilket i sin tur ger mer trivsamma miljöer för vissa svampsjukdomar. Rainforest Alliances klimatsmarta jordbruksutbildningar hjälper odlare att inte bara ge dem kunskap om hur mycket skuggträd som bör planteras, utan också vilka trädarter som rekommenderas så att inte alla träd tappar löven samtidigt utan ger odlingen skydd året om.

Kaffe som växer under skuggträd på odling i Peru. Foto: David Dudenhoefer

Vattenbesparing: Jordbruk förbrukar cirka 70 procent av världens tillgängliga försörjning av sötvatten. När vår planet fortsätter att värmas upp blir vattenbrist, som redan idag är ett problem i många områden, ett ännu allvarligare hot. Att samla regnvatten är ett av de enklaste sätten att säkra vattentillgång. Vissa odlingar placerar ut stora fat som samlar regnvatten, medan andra investerar i mer avancerade system. Traditionella bevattningssystem är ofta effektiva, som att placera bambupinnar eller vattenflaskor bredvid växterna för droppbevattning.

Så arbetar Rainforest Alliance för att öka klimatsmart jordbruk

För småskaliga odlare kan hur väl de anpassar sig efter klimatförändringar vara skillnaden mellan att överleva eller gå under. Rainforest Alliance har länge legat i framkant vad gäller att utveckla och implementera klimatsmarta jordbrukslösningar. Vi samarbetar också med andra organisationer och har exempelvis, tillsammans med World Cocoa Foundation och våra forskningspartners CIAT och IITA, skapat träningsmaterial för specifika kakaoregioner. Dessa finns tillgängliga för allmänheten online, och vi fortsätter skapa fler sådana guider för andra typer av grödor och landskap.

Här hämtas regnvatten som samlats in i Guatemala. Foto: Sergio Izquierdo

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.