Klimat / Klimatförändringar / Regnskog

Klimatförändringar största hotet mot regnskogar

En text av Rainforest Alliances VD, Nigel Sizer, som förklarar det komplexa förhållandet mellan regnskogar och klimatförändringar.

För trettio år sedan föddes en folkrörelse som var svar på dels de skrämmande bilder av avskogning som spreds, och dels en ökande medvetenhet om att planetens dyrbara regnskogar stod inför stora hot.

Det började egentligen med små, lokala protester i bl.a. områdena kring Amazonas, där människor tog stora risker för att fånga världens uppmärksamhet. En av dessa människor var den brasilianska miljöaktivisten Chico Mendes, som mördades för att ha mobiliserat en kampanj för att få stopp på regnskogskövlingen i hans hemtrakter.

Men deras röster kunde inte tystas. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet tog boende i och kring Amazonas, med hjälp av NGO:s och kändisar, klivet mot den internationella arenan för att öka medvetenheten om riskerna med avskogningen.

Regnskogarna varken räddades eller försvann helt. Mycket tack vare ett ökat offentligt stöd, så minskade avskogningstakten i Amazonas (den fortsätter att öka i vissa tropiska regioner).

Regnskog som står i lågor i Peru. Dött trä är farligt bränsle för skogsbränder. Foto: Mohsin Kazmi

Idag är dock inte det största hotet mot regnskogar skogs- och gruvföretag. Inte heller är det en ökad efterfrågan på mark, palmolja, soja, nötkött och guld. Det främsta hotet mot regnskogarna är den globala uppvärmningen. Stora förändringar av t.ex. nederbörd beräknas påverka artrikedomen – eftersom de inte är motståndskraftiga nog att hantera vädersvängningar.

I de nordliga regnskogarna i Alaska och över den boreala zonen där Sverige ingår (den största skogen på jorden), bidrar uppvärmningen bl.a. till att insekter migrerar till nya områden och angriper träd, vilket ökar andelen dött trä och som i sin tur blir farligt bränsle när bränder riskerar att spridas.

Mer subtila förändringar kommer sannolikt att ses i beteendet hos pollinatörer. Effekten av förändrade vädermönster, en ökning av invasiva arter och fragmenteringen av naturliga ekosystem ökar förluster av biologisk mångfald och skogsförstöring.

När skogarna sedan dör, frigörs lagrad kol som blir växthusgaser och triggar klimatförändringarna ännu mer. En hälsosam skog fungerar som en jättesvamp som suger upp en stor del av koldioxiden i atmosfären. Amazonas, Kongo och andra stora skogsområden har absorberat stora mängder kol takt med att de vuxit. Att förstöra dessa ekosystem innebär att stora mängder växthusgaser frigörs vilket innebär stora risker för alla människor på Jorden.

Klockan är tio i tolv – det är hög tid att förändra. Men precis som vi såg för 30 år sedan, kan folkrörelser få planeten tillbaka på ett hållbart spår. Politiker, företag och religiösa ledare måste alla ge röst åt vår tids stora överlevnadsfråga. Och vi måste göra det nu. Skogen kommer att tacka oss – liksom kommande generationer.

Medarbetare från Rainforest Alliance under March for Science i april i år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s