Rapporter

Klimatsmart jordbruk i praktiken, del 2: Palmolja

Hondupalma-kooperativets medlemmar har minskat sin användning av besprutningsmedel och fångar skadeinsekten palmvivel med hjälp av icke-giftiga feromonfällor.

Hondupalma-kooperativets medlemmar har minskat sin användning av besprutningsmedel och fångar skadeinsekten palmvivel med hjälp av icke-giftiga feromonfällor.

Klimatförändringarna påverkar redan många odlarsamhällen i tropikerna, men med hjälp av klimatsmart jordbruk kan odlarna vara med i kampen mot klimatförändringarna. Många ser redan positiva effekter av sitt arbete. Detta är del 2 av 2 om klimatsmart odling i praktiken.

I Honduras arbetar palmoljeproducenter hårt för att börja använda klimatsmarta jordbruksmetoder och därmed öka produktiviteten. Hondupalma är ett palmoljekooperativ med 30 medlemmar beläget i norra Honduras. På kooperativets anläggning, som sträcker sig över 9 500 hektar, produceras 600 ton färsk palmoljefrukt per dag.

2013 blev Hondupalma Rainforest Alliance-certifierad, men enligt Alex Osorio, som driver kooperativets ledningsgrupp, var vägen till certifiering inte lätt och krävde stora investeringar. Med stöd från den lokala organisatinen ICADE genomförde Hondupalma en serie förändringar för att för att de skulle stämma överens med SAN-standarden: utbyggnaden av plantager stoppades, man gjorde en inventering av vilda arter på gården, och vattenkvaliteten i de vattendrag som passerar genom kooperativets mark övervakas.

Dessutom förbättrade kooperativet villkoren för sina anställda genom att se till att löner, bostäder, utbildning för arbetstagares barn och tillgång till hälso- och sjukvård stämde överens med SAN-standarden och honduranska lagar.

Hondupalma har också minskat användningen av jordbrukskemikalier genom att tillämpa ett effektiv och billig alternativ skadedjursbekämpningsmetod som bekämpar palmvivel (Rhynchophorus palmarum), en insekt som attackerar palmträdets stam. Metoden innebär att man fäster feromonfällor, som omfattar små behållare av melass (en saft som utvinns ur sockerrör eller sockerbetor), på palmstammarna. Palmviveln blir lockad av den söta melassen och går in i behållaren för att äta det, men blir instängd och dör.

Men var alla dessa förändringar värda ansträngningen? SAN-standarden kräver av kooperativet att det ska granska sin verksamhet och söka effektivitetsvinster som gynnar såväl miljön som kooperativets ekonomi. Enligt Osorio har kooperativet ökat sin produktivitet och nu använder det sitt avfall för att producera biogas, vilket ger bränsle till bearbetningsanläggningen. Han säger: ”Vi har lärt oss att vara försiktiga och mycket effektiva i vår användning av alla resurser.”

Läs hela rapporten här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s