Klimatförändringar

7 anledningar till varför du ska bry dig om COP21 i Paris

Du är förlåten om du tycker att nästa veckas COP21 – ett möte i Paris mellan makthavare och diplomater från nästan 200 länder – kommer att ha liten effekt på ditt vardagliga liv. Men dessa globala klimatförhandlingar är annorlunda jämfört med de tidigare. Resultatet av denna konferens – som många tror är vår sista chans för att få de bindande internationella avtal vi har ett trängande behov av – kommer att ha inverkan på både dig personligen och miljarder andra människor världen över.

Här är orsakerna:
1. Sista chansen?

Detta är kanske sista chansen vi har att vidta samordnade globala åtgärder. Vi kommer bara att lyckas ta itu med klimatkrisen genom att förena regeringar, företag och medborgare att agera tillsammans. Sedan början av den industriella revolutionen, har människan förbränt fossila bränslen och huggit ned stora mängder skog och mark för att ge bränsle till den mänskliga utvecklingen. Klimatcykler svarar mycket långsamt på ökad koncentration av växthusgaser i haven och atmosfären, så de effekter vi känner i dag är resultatet av vad vi gjort för decennier sedan. Även i ett hypotetiskt scenario där vi har stoppat avskogning och ingen, någonstans, använder fossila bränslen någonsin igen, kommer klimatcyklerna att förändras i flera decennier. Men om inte de globala ledarna vid COP21 når något avtal som hindrar användningen av fossila bränslen på ett betydande sätt, kommer koncentrationen av föroreningar och gaser att öka hastigheten på klimatförändringarna och göra dess effekter mycket mer våldsamma.

Kvinna säljer mat på marknad.

Kvinna säljer mat på marknad. Foto: Max Bello, 2010

2. Klimatinstabilitet = risk för osäker tillgång till livsmedel och ökat våld

För bönder världen över är det avgörande att kunna lita på regelbundna vädermönster. När dessa mönster förändras på ett oförutsägbart sätt kan de förlora hela skördar. Klimatförändringarna påverkar redan nu skördarna världen över, speciellt vete och kaffe. Bortom oförutsägbart regn, innebär klimatförändringarna generellt varmare temperaturer, fler värmevågor och en ökad risk för torka, floder och megastora naturkatastrofer – vilka alla äventyrar tillgången till mat och kan leda till klimatflyktingar och ökat våld. Faktum är att ökad torka är en bidragande orsak till konflikten i Syrien. Experter förutspår att återkommande låga skördar av råvaror som vete och ris i utvecklingsländer skulle kunna leda till massmigration och våldsamma konflikter. Ett framgångsrikt klimatavtal i Paris är viktigt för att få en stabil mattillgång och därmed global säkerhet.

Rötter av trädet ceibo

Ceiborötter.

3. Vi kommer alltid tillbaka till skogen

Rainforest Alliance arbetar med allt från jordbruk och turism till klimatprojekt – men vi kommer alltid tillbaka till skogen. Att skydda skogarna har alltid varit vår mission och har varit det i mer än 25 år. Detta därför att skogarna har en avgörande roll som vatten- och luftrenare när de filtrerar bort föroreningar och fångar upp och lagrar växthusgaser. De saktar också av erosionen och erbjuder ekonomiska möjligheter för samhällena som lever i skogen. Och studier visar att skogar bidrar till att reglera klimatet i hela världen så Amazonas regnskog kan hjälpa till att kontrollera regn så långt bort som Kalifornien.

När skogar huggs ner blir de negativa effekterna dubbla. Vi förlorar värdefull koldioxid till syre från träden, samtidigt som vi släpper ut flera ton koldioxid som hade lagrats i skogarna.

På COP21 ska Rainforest Alliance och andra likasinnade organisationer diskutera betydelsen av landanvändning, samt hur vi kan behålla skogarna stående, och på så sätt hjälpa till att mildra klimatförändringarna.

Sköldpadda under vatten

Sköldpadda i Akumal, Quintana Roo, Mexiko. Foto: David Nunez

4.  Sura hav

Du har kanske hört att haven försuras utan att veta vad det egentligen betyder?

För att förklara det enkelt: växer haven mycket mer och blir surare när vi fortsätter att bränna fossila bränslen. Koldioxiden som släpps ut när vi bränner dessa fossila bränslen blir absorberad i haven, där den upplöses i vattnet och börjar förändras havets kemi.

I surare havsvatten kommer organismer som har hårda skal, som ostron, krabbor, sniglar och pyttesmå zooplankton, ha svårt att skapa och behålla sina hårda skal. Det höga ph-värdet i havsvattnet gör att dessa hårda skal upplöses. Det porlar i näringskedjan och i slutändan och påverkar de större rovfiskar som vi äter. Omkring 12 procent av världens befolkning är beroende av fiske och vattenbruk, men om detta fortsätter kan du glömma sushi.

Kaffebönor.

4.  Kaffe och kaffeodlare

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, överallt, på något sätt, men de tropiska områdena kommer att drabbas extra hårt. Detta är dåliga nyheter för dem av oss som tycker om mat och andra handelsvaror som kommer från tropikerna, till exempel kaffe, bananer och choklad (med andra ord: alla).

Odlare i tropiska zoner upplever redan dessa oförutsägbara vädermönster som vi nämnde tidigare. Varmare, blötare somrar har lett till ett utbrott av kafferost, en parasitisk svamp som leder till att hela kaffeskördar vissnar och dör. Och kaffe kan bara växa vid väldigt speciell temperaturer – ju varmare det blir, desto mindre sannolikt är det att odlarna kan skörda tillräckligt med kaffe för att försörja sig själva och sina familjer. För många kaffeodlare, vilkas enda inkomst kommer från kaffe, har klimatförändringarna redan ödelagt deras försörjning.

Hållbara odlingsmetoder kan hjälpa, och en internationell överenskommelse i Paris kan göra all skillnad genom att driva jordbruksomvandlingen åt det håll som behövs för att hjälpa odlarsamhällen på tropiska breddgrader.

Teplockande kvinnor i Craigmore plantager i Nilgiri Hills, Indien

Teplockande kvinnor i Craigmore plantager i Nilgiri Hills, Indien. Foto: Sara Hylton

6. Kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar först

Utvecklingsländerna är de som känner av effekterna av klimatförändringar som mest. De människor som lever i mindre utvecklade områden har inte tillgång till den infrastruktur eller service som kan hjälpa dem i samband med naturkatastrofer som torka och intensiva stormar. Orättvist nog kommer dessa människor som gör minst inverkan på klimatet att påverkas mest av effekterna av klimatförändringarna. Kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar är särskilt sårbara. Ojämställdhet i delar av världen innebär att kvinnor och deras barn upplever större hinder för klimatanpassning. Och när ursprungssamhällen förlorar naturresurser och vädermönster som är grunden till deras sätt att leva, leder det till förlorade ekonomiska möjligheter.

Som en del av sina mål för hållbar utveckling satsar FN nu på att utrota extrem fattigdom, skapa jämställdhet och förbättra folkhälsan i utvecklingsländer. Klimatstabilitet spelar en enorm roll i att minska fattigdom och förbättra folkhälsan. En uppgörelse vid COP21 skulle kunna bli ett steg mot att uppnå större sociala mål.

 

Green Gecko on Red, Green Leaves

Grön geckoödla på en kaffeodling. Foto: Corinne DeBra

7. Det finns ingen Plan(et) B

Vi är i denna situation eftersom våra föregångare brände fossila bränslen och avskogade stora markområden. Det är svårt att anklaga dem eftersom de i de flesta fall inte visste bättre. Men det gör vi.

Det vore otroligt kortsiktigt om FN-delegaterna på COP21 misslyckas med att nå en uppgörelse. Det skulle innebära en global axelryckning: ”De kan ta itu med det senare”. Tyvärr är klimatförändringar inte en fråga som kan vi kan ta itu med senare – försenade handlingar kan bara intensifiera de förändringar vi redan upplever.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s