Klimat / Ledare

Vad världen behöver från klimatmötet i Paris

17982437950_939a35ab01_z

Vad behöver världen få ut av klimatmötet i Paris? Förutom att minska utsläppen av växthusgaser måste världens ledare prioritera smart och hållbar markanvändning, skriver Jeff Hayward, chef för Rainforest Alliance klimatprogram:

FN:s klimatkonferens i Paris i december, är kulmen av årtionden av komplexa klimatförhandlingar som inleddes 1992. COP21, som konferensen kallas, mycket väl kan vara slutspelet, vår sista och bästa chans att uppnå ett globalt, juridiskt bindande klimatavtal.

Vi är i desperat behov av en överenskommelse för att minska utsläppen från fossila bränslen, sätta ett pris på kol, och driva investeringar till klimatsmarta metoder och tekniker. Men Parisfördraget måste ta ett betydligt djärvare steg än att bara minska utsläppen av fossila bränslen. I de flesta av världens nästan 60 utvecklingsländer genererar avskogning och jordbruk mycket mer utsläpp av växthusgaser än förbränning av fossila bränslen.

Hur marken används – jordbruk, skogsbruk, växande förorter och gruvor är därför en viktig del av klimatpusslet. Markanvändning står för nästan en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser, varav cirka 10 procent från avskogning för grödor och bete, och ytterligare 10-12 procent från konventionella metoder för bruka jorden, djuruppfödning, konstgödsel och svedjebruk. Dessa utsläpp skulle kunna minskas avsevärt genom mer hållbara metoder.

Våra beslut om markanvändning har varaktiga och djupgående konsekvenser. Utveckling utan hänsyn kan leda till stora koldioxidutsläpp, medan smarta bevarandestrategier skapar viktiga möjligheter att bekämpa den globala uppvärmningen. Välmående skogar och ekosystem kan faktiskt dra kol ur atmosfären och lagra den i träd, växter och jord. Skogar har potential att fånga och lagra 10-14 procent av koldioxidutsläppen från atmosfären, medan marksektorn som helhet skulle kunna binda mer än 25 procent.

I detta läge, behöver världen att utvecklingsländer med intakta tropiska skogar gör ett enormt, positivt bidrag till kampen mot klimatförändringarna genom att bevara sina ekosystem. Detta trots att i-länder som USA är bland världens största förorenare, förr och nu. Till exempel är det genomsnittliga koldioxidutsläppet i Latinamerika ungefär en sjundedel av amerikanska utsläppen per capita.

Men medan tropiska skogar i södra halvklotet lagrar mest kol och hyser mest biologisk mångfald i världen, är de också under det största trycket att skövlas för timmer och jordbruk för att möta den ökande efterfrågan från vår växande världsbefolkning. Dessa regioner tenderar även att drabbas hårdast av effekterna av den globala uppvärmningen, såsom klimatrelaterade sjukdomar och extrema väderförhållanden.

Tidigare COP möten har strandat i orättvisan i denna asymmetri mellan utvecklingsländer och industriländer. Men trots att frågan fortfarande är viktig, är den inte längre lika splittrande. Det finns nu en bred enighet om att vi måste bekämpa klimatförändringen med allt vi har, och framåttänkande markanvändning är en av våra mest kraftfulla verktyg. Den stora roll skogarna spelar i klimatskyddet är nu så allmänt erkänt att hundratals stora företag har lovat att eliminera avskogning från sina försörjningskedjor (vilket innebär att de har lovat att stoppa inköp av material från leverantörer som skövlar skog). Många har skrivit på löften som New York-förklaringen om skogar eller Consumer Goods Forum. Naturligtvis handlar skydda skogen om mycket mer än att bara göra en förklaring om ”avskogningsfritt”, men det är glädjande att se företag vidta åtgärder.

COP21 måste bygga vidare på den drivkraften genom att definiera exakt hur man ska minska utsläppen och binda kol på jordbruksmark och skogsmark. Utmaningen för världens ledare är att hitta en väg framåt som balanserar en tryggad livsmedelsförsörjning och sociala och ekonomiska konsekvenser, inklusive försörjning och rättigheterna för människor i utvecklingsländer, med kraven från en befolkning som väntas öka till 9,6 miljarder år 2050.

För att bekämpa klimatförändringarna effektivt genom markanvändning, måste vi tillämpa ett komplett utbud av hållbarhetsstrategier utöver ”avskogningsfritt”, inklusive klimatsmart jordbruk, ökad avkastning och utkomst för jordbrukarna på befintlig jordbruksmark, och ekonomiska incitament för att bevara skogarna. Vi måste också skydda vatten och andra ekosystem. Slutligen måste vi återställa mark som skadats av oansvarigt jordbruk och animalieproduktion. Samordnade insatser på dessa områden skulle kunna binda mer kol, men ännu viktigare – de är nödvändiga för att skydda hela landskap av livskraftiga, ömsesidigt beroende ekosystem.

Bättre markanvändning är kritiskt för att bygga en hållbar och rättvis global ekonomi, och ett måste för att skydda världens snabbt försvinner skogar, livsmiljöer och arter, liksom för att minska utsläppen. En av de mer lovande aspekterna med COP21 är att delegaterna på väg till Paris erkänner detta. Den här gången kommer sannolikt markanvändningsfrågor att bygga konsensus istället för att förhindra en överenskommelse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s