Rainforest Alliance Blogg

”Naturen har börjat skicka fakturor tillbaka till ekonomin”

Mattias Klum filming in Bako National Park, Borneo. Byline: Samuel Svensäter.

Mattias Klum under ett filmprojekt på Borneo. Foto: Samuel Svensäter

Den senaste veckan har Mattias Klum tagit över vårt Instagramkonto och visat vackra bilder från regnskogar och andra känsliga ekosystem. Vi ringde upp Mattias för att prata om samarbetet, hur han undviker att bli blasé och vad som ger honom hopp.

Hur kommer det sig att du samarbetar med Rainforest Alliance?

– Jag fick frågan om jag ville ta över Instagramkontot. Det tycker jag var kul och viktigt. Det Rainforest Alliance gör är väldigt viktigt, inspirerar till hållbart agerande och ligger helt i linje med det vi gör. Jag vet hur mycket det betyder för producenter att det görs tydligt att våra vardagliga val spelar roll, att välja produkter som är producerade på ett sätt så man inte ohållbart nyttjar naturen och inte förstör biologisk mångfald.

Kan du säga viken av de bilder du visar på vårt Instagramkonto som betyder mest för dig?

– Nej, det blir svårt. Fotografi, film och musik är lite som mat. Man är sugen på olika vid olika tillfällen. Bilderna jag valt visar på platser där ekosystemen är ganska hårt pressade och det är väldigt svårt säga att ena betyder mer än den andra. Jag älskar mångfald, biologisk och i andra aspekter.

Vad är viktigast för dig i ditt arbete som fotograf?

– För att en bild ska vara intressant ur ett National Geographic-perspektiv ska den vara journalistiskt intressant med en estetisk knorr. Den ska ha en kunskapsförankring, det man ser är autentiskt och på riktigt. En ren dokumentär bild eller ren vykortsbild är inte intressant. Det är deras smak som vi fotografer driver framåt. På en av mina separatutställningar kan jag ta mig helt andra friheter och då kanske det underliggande budskapet är viktigare. Olika bilder har olika funktion. Även bilder av typen fine art som inte är direkt kopplat till en miljöfråga kan naturligtvis också ha ett syfte, då når man en annan publik som kanske inte sett naturen på det sättet. Det kan bli en inträdesbiljett till ett engagemang.

Har ditt arbete förändrats genom åren?

– När jag var 17 år så fanns inte Instagram och inte digitalkameror. Då var min dröm att försöka ta fina och ärliga bilder som kunde ge min upplevelse rättvisa. Sedan har jag haft tur och jobbat hårt med duktiga medarbetare. Ibland får jag frågan vilket djur jag helst skulle vilja fotografera. Men jag vill hellre ställa mig frågan: Var kan jag göra mest nytta? Mitt jobb bygger fortfarande på att jag är ute och fotar och filmar. Är jag inte ute och filmar allt från avverkningsproblematik till giftormar, flodhästar eller havsörnar, då har vi inget material att använda.

Vad jobbar du med just nu?

– Vi filmar Östersjön för glatta livet, för en dokumentär som ska vara klar nästa år. Jag håller också på med ett kortare projekt i Moçambique, samt en bok tillsammans med Johan Rockström.

Av alla dina projekt, vad har berört dig mest?

– Allt berör på olika sätt, men just nu Östersjön… jag satt i gömsle igår. Jag har legat och filmat havsörnar i en vecka. Det är svårt att toppa. De kalla vindarna från havet, de stora rovfåglarna, höra hur trutarna varnar. Direkt efter det kanske jag fotar tigrar i Indien eller en ekbacke utanför Uppsala där jag bor. Underbart men det gäller att inte bli blasé. Ett sätt är att verkligen försöka ta in de här oändligt många intrycken som finns. Ju mer finkänslig man är i sitt sätt att betrakta omgivningen desto mindre blasé blir man tycker jag. Även om jag sitter veckovis och fryser med havsörnar njuter jag kopiöst. Det är den njutningen som jag försöker förvalta och bjuda andra på.

Vilken ser du som den största utmaningen i den globala miljön?

– En stor och svår fråga, det finns otroligt många stora utmaningar. Hur ska vi hantera att vi blir fler på jorden med begränsade resurser? Tidigare har vi byggt en ekonomisk modell som inte är anpassad för det. Att ta hänsyn till verkligheten med alla kända och okända parametrar, parallellt med att vi blir fler, parallellt med massutrotning av biologisk mångfalt, vattenresursfrågor, fattigdomsproblematik och andra stora frågor innan skadorna på vår miljö blir för stora och kostsamma, är den stora utmaningen.

Varför ska vi i Sverige bry oss om regnskogen?

– Av en massa anledningar. De resilienta miljöerna är system som mänskligheten behöver. Dels är de enastående vackra, rika och fantastiska. Utifrån mänsklighetens perspektiv är de också livgivande system som bidrar till den globala biologiska, hydrologiska och meteorologiska stabiliteten och prediktibiliteten. Världen och naturen uppträder på ett sätt som vi är vana vid – vid de här förutsättningarna kan vi plantera, så och skörda. Oförutsägbarhet slår omkull de systemen som vårt samhälle bygger på. Till exempel avverkningar på Borneo som har gett stora bränder och lett till ”Asian brown cloud”. Det blir inte bara svårt att andas och skadar biologiskt mångfald, utan påverkar skördar och ekonomi obönhörligt. Naturen har börjat skicka fakturor tillbaka till ekonomin. Det kostar samhällen miljarder på grund av förändrade skördemönster. Då börjar vi förstå hur otroligt avgörande det är att vi behåller resilienta ekosystem.

Hur kan vi påverka?

– Man kan göra massor. Se till att konsumera rätt, hålla sig uppdaterad, utbilda sig, välja politiker som bryr sig. Det är lätt att vi blir så oroliga att vi inte orkar med frågorna, blir paralyserad, skjuter det ifrån oss. Det är synd, det spelar väldigt stor roll vad vi alla gör oavsett plattform i livet. Det är stort att kunna se det vackra och positiva i möjligheten att engagera sig. Man mår bättre av att engagera sig och känna att man bidrar. Alla problem försvinner inte för att man har kunskap men man lär sig mycket som görs och ser de positiva stegen. Det gör att man kan känna tillförsikt. Det här föds av lust och passion. Det vi lär oss att älska, det vill vi behålla.

Vad ger dig hopp?

– Att det finns organisationer som till exempel Rainforest Alliance, Världsnaturfonden, IUCN och många andra. Massor av människor som engagerar sig och mängder av positiva exempel. Det finns mycket att glädjas över men vi ligger lite ”behind schedule”. Vi måste hantera mer än en boll i taget och se bortom kvartalsrapporter och mandatperioder.

Photo by @mattiasklumofficial. The pitcher plant (Nepenthes sp) attracts its prey by a sweet scent and sugary nectar. Once the insect has entered the pitcher, soap-slippery walls prevent its escape and the insect will face an acidic watery grave. Some bigger species of pitcher plants can even consume smaller mammals such as mice and birds. Recent studies have even revealed that some species of pitcher plants on Borneo work as a toilet for rodents. Here the plants nectar also has a laxative effect, and the plant get its nutrient supply from the rodents faeces. @mattiasklumofficial #RainforestAlliance #wwf #igcp #iucn #rajaampat #pitcherplant #src #nikon #mattiasklum #beauty @natgeo @wwf @thephotosociety #FollowTheFrog #IGtakeover

A post shared by Rainforest Alliance (@rainforestalliance) on

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s