Rainforest Alliance Blogg

Möt Rainforest Alliance grundare Daniel Katz

I samband med Rainforest Alliance 25-års firande i London intervjuade Alex Phillips, från Urban Times, Rainforest Alliance grundare och styrelseordförande Daniel Katz. Urban Times har tillåtit oss att publicera intervjun på bloggen.

daniel-katz-head-and-shoulders

Daniel Katz, grundare och styrelseordförande i Rainforest Alliance

Vad inspirerade dig att starta Rainforest Alliance 1986?

Jag ville egentligen inte starta en organisation. Jag ville bara hjälpa till. På college hade jag lärt mig om skövlingen av den tropiska regnskogen och jag ville skapa uppmärksamhet om det och de konsekvenser som det hade för människor, djur och växter. 26 år senare arbetar jag fortfarande med samma fråga. Tyvärr kan jag inte säga att uppdraget är utfört.

Vad är du mest stolt över?

Jag är mest stolt över att Rainforest Alliance fortsätter att arbeta med integritet. Det syns förstås inte direkt på webbsidor eller vid olika föredrag. Men i organisationen är alla seniora chefer väl medvetna om vilka frågor som är viktigast, det är utmaningarna på marken, inte egon. Vi vet att vi inte kan kompromissa med organisationens principer och att vi måste leva som vi lär. Självfallet är ingenting absolut perfekt men vi försöker verkligen kombinera det långa perspektivet med det mer detaljerade kortsiktiga. Vi försöker fokusera på varje enskild odling, varje enskild familj som om de vore de absolut viktigaste. Vi lägger också betydligt större vikt vid och mer pengar på vår verksamhet i odlingsländerna än att övertyga andra med kampanjer i media. Jag är stolt över att vi fortfarande har hjärtat på rätta stället.

Med vilket tidsperspektiv planerar du arbetet?

Vi arbetar i alla tidsperspektiv, per månad, kvartal, år, tre- och fem år. Personligen vill jag utvärdera resultatet i ett 50-års perspektiv. Om vårt angreppsätt och arbete fungerar om 50 år då tycker jag att vi har tagit fram ett system som är mödan värt. Så nu är vi bara halvvägs.

Vad säger du till de som anklagare Rainforest Alliance för greenwashing?

Ingen har någonsin anklagat mig för det. Jag har följt greenwashing i USA i många år och sett när företag inte tar några eller väldigt små steg för att ställa om sina verksamheter samtidigt som de lägger ner stora resurser på att sälja in miljövänliga budskap. När vi samarbetar med företag gör vi det med öppna ögon och efter alla dessa år tror jag vi har utvecklat en bra förmåga att se vilka det är som verkligen vill göra det rätta och de som inte vill det.

Jag är också en optimist i det att jag tror att världen kan bli en bättre plats och att vi alla måste förändra oss för att nå dit. Jag ser inga problem att samarbeta med företag som verkligen vill förändra och förbättra sina verksamheter. Jag förmodar att det alltid kommer att finnas de som säger att det är fel att samarbeta med företag. Jag respekterar den ståndpunkten men jag tycker att de har fel. Alla måste arbeta för att förbättra sig och sina verksamheter. Jag tror på försoning och jag tror på att företag kan förändras till det bättre. När det sker då har vi alla kommit ett steg närmare på vägen mot en hållbar planet.

Hur skiljer sig dagens Rainforest Alliance från din ursprungliga vision?

Eftersom jag inte hade för avsikt att skapa en organisation hade jag ingen vision i början. Jag har alltid hoppats att jag en dag ska kunna stänga kontorsdörren och säga ”nu är vi klara, skogarna och dess invånare är lyckliga och trygga.” Jag vet att det inte är realistiskt, men det var min plan. Något som funnits med hela tiden är certifiering. Det var ett av de första verktygen när vi började med skogscertifiering 1988-89. 25 år senare använder vi det fortfarande för att skydda ekosystem.

Hur skulle du definiera din ledarskapsstil?

Min ledarskapsstil? Jag är en samarbetare, byggare och entreprenör. Jag föredrar att arbeta med personer som har en stark inre drivkraft. Tensie Whelan, som är Rainforest Alliance president sedan 14 år, är fantastisk. Jag ledde Rainforest Alliance i 14 år och nu är jag ordförande i styrelsen. I den rollen har jag inga uppdrag i den dagliga verksamheten.

Vilka är de största skurkarna i företagsvärlden?

Som Dr. Peter Raven, chef för Missouris botaniska trädgård, sa vid Rainforest Alliance första internationella konferens 1987,  ”de största skurkarna är okunnighet, fattigdom och girighet”.

Vad är de största hinder som vi måste ta oss över?

För att lyckas tror jag fler organisationer som arbetar med miljöfrågor måste kliva ner från sina höga hästar och överge övertygelsen om att just deras arbete är det bästa på hela planeten. Ingen organisation kommer att rädda världen själv. Vi måste också sluta värdera organisationer efter deras budget och medlemsantal och istället mäta effekten av deras arbete. Bara i USA finns det 16 000 välgörenhetsorganisationer som arbetar med miljöfrågor. Jag tror att tiden för organisationer som bara arbetar med enstaka frågor snart är förbi och att vi istället behöver mer, mycket mer, genuint samarbete. Det innebär att vi måste komma överens och dela en gemensam större vision (även om vi är oense om detaljer) och en gemensam färdplan som vi följer till dess att vi nått vårt mål. Självfallet kanske målet förändras över tid men vi måste alla kunna föreställa oss vilken värld vi vill leva i. Absolut viktigast är att vi vet HUR vi ska ta oss dit. Om vi inte listar ut ”hur:et” kommer vi alltid bara kunna hoppas skapa en värld som vi inte vet hur den ska byggas.

Berätta din bästa Rainforest Alliance historia.

Min bästa Rainforest Alliance historia? Det är första gången någon frågar det. 1987 arbetade vi för att samla in pengar till miljöskydd med sju radiostationer över hela landet i ett 12 timmars radio-thon. Tack vare tusentals små donationer samlade vi in nästan 400 000 USD. Under de tolv timmarna deltog nästan alla de stora rockbanden genom uppträdanden, medverkan i programmen eller genom att donera pengar. Det var super coolt!

Vissa tror att oavsett vad vi gör så kommer vi att förlora massor med ekosystem och biologisk mångfald på vår planet. Vad säger du till dem?

Det finns inget tvivel om att vi förlorar stora mängder natur varje sekund, varje dag. Vi har förlorat väldigt mycket redan. Men vårt mål är att bekämpa den utvecklingen för framtida generationer, för de som växer upp nu som är så mycket mer miljömedvetna än oss. Vi är fortfarande välsignade med en fantastisk blå planet som dagligen föder oss och jag tror att det fortfarande finns tid att skapa en hållbar jord som erbjuder mat och skydd för alla. Så vad innebär det? Vi måste sluta slösa tid på personer som antingen inte tror eller som inte bryr sig. Vi måste lägga vår tid på att skapa samarbeten som har en bra vision och som har djärva, pragmatiska och realistiska steg för att nå visionen. 

Vilket är den främsta anledningen att vara optimistisk?

Den främsta anledningen att vara optimistisk är den yngre generationen. De kommer att kombinera fördelarna med ny teknik med gammalt hederligt slit och göra denna planet väldigt mycket bättre. Det är jag säker på.

Originalversionen av denna intervju, som gjordes av Alex Phillips, publicerades i Urban Times.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s